Kommer inte tillbaka   Den jag alltid ska sakna   Fan jag vill bara vakna   Kommer inte tillbaka   Du kommer inte tillbaka      Egentligen visste jag redan när vi startade vår romans   Att den i längden inte hade nån som helst chans   Det var på distans och du skulle snart ut och resa   Det var bestämt sen länge och du skulle inte mesa ut   Och jag förstod hur du resonera   Ja vill man lyckas så måste man prioritera   Men desto mera ont gjorde det i min själ   Men du var tvungen fast du bara ville mig väl   Så hack i häl i kärleken fanns sorg   Men trots vetskapen om att jag skulle få på torr   Så ångrar jag inte en sekund av vårt förhållande   Den lilla tid vi hade ihop var förtrollande   Vållande till så mycket av den jag är nu   Fast det är klart jag har svårare att bli kär nu   Och så kommer det förbli var så säker   Mona Mi för evigt du är mitt sår som aldrig läker      Kommer inte tillbaka   Den jag alltid ska sakna   Fan jag vill bara vakna   Kommer inte tillbaka   Du kommer inte tillbaka      Jag minns så väl flygplatsen dags för adjö   Det var tidig december då marken var täckt av snö   Fan jag trodde jag skulle dö, jag menade på riktigt   Inget annat i livet kändes längre viktigt   Försiktigt tog jag din hand och sa:   ”Jag förstår att du måste följa din dröm och det är bra   jag hoppas att det blir allt du vill att det ska va   och kom ihåg vi kommer nog ses igen nån dag”   du slog armarna runt mig och höll om mig så hårt   kramade ur det sista du kunde av det som var vårt   har aldrig haft så svårt att släppa taget som då   men var tillslut tvungen för ditt plan skulle snart gå   du såg på mig med tårar i ögonen och log   sen vände du tvärt på klacken och bara drog   så där stod jag med mitt hjärta krossat i handen   och såg på under tiden vår kärlek rann rakt ut i sanden      Kommer inte tillbaka   Den jag alltid ska sakna   Fan jag vill bara vakna   Kommer inte tillbaka   Du kommer inte tillbaka