Tystnaden i rummet igen   inget blod bara hud   en sten bland stenar   bara ljudet av inget ljud      Och om du kommer tillbaka   skall jag fånga dig i ett fjärilsnät   av vackra ord   som ett litet barn fångar snöflingor   med tungan…      Jag gjorde allting för att bryta ytan   men vågade aldrig läsa vad du skrev   jag är så rädd om mina händer   jag skar mig på ditt brev…      Och jag vill aldrig vakna   när mina fingrar är fjädrar längs din kropp   och jag vill aldrig vakna   när jag tyder din handstil mot min ryggrad   och med min tunga längs din hals   skall jag berätta hur mycket jag behöver dig   hundratusentals ögonblick varje sekund      Jag gjorde allting för att bryta ytan   men vågade aldrig läsa vad du skrev   jag är så rädd om mina händer   jag skar mig på ditt brev…      Jag skriver fem stjärnor på himlen   en handfull pärlor kastade för ett svin   när jag förstår att du bara var ett ansikte,   ett namn jag tog för en kärlek som redan fanns   för dina ögon är bländverk   och dina ögon är lögner   - and the strangest twist upon your lips -   jag vill aldrig vakna så här igen…      Men om vinden vill, så låt den blåsa      Jag trodde du skulle förstå   men jag är nu ett då…      Om vinden vill så låt den blåsa   låt den ge mig vad jag tål…      Jag är nu ett då…