Det gingo tvenne vandrare fram   med käppar och krumma ryggar   En hette Eskil, en hette Franz   Livet var hårt      De kom på en väg från fattigmansdal   och mötte en friherrinna   Hon åkte i vagn med fyrhästarsspann   Livet var hårt      De bugade sig och hälsade grant   och bedjade om allmosa   Tvekande gav hon Eskil en slant   Livet var hårt      En Franz & en Eskil satt på en bänk   mitt i den grå betongen   De skulle till socialen en sväng   Livet är hårt      Där skulle de be om pengar till mat -   arbetslös, utförsäkrad   Lite i taget, bara för idag   Livet är hårt       Livet är hårt   Livet är hårt