Kom har pa min sorgliga visa  Jag sjunger nar solen gar ner  Jag sjunger far farkolnade faglar  Jag sjunger i moll och jag ber  Att hoppet ska komma tillbaka  Att hoppet ska se att jag finns  Man kan saga jag langtar tilbaka  Till den gladje som cellerna minns  Kom har pa min elandiga visa  Jag sjunger i den eviga natt  Jag sjunger far gratande flickor  Och haller fram min solkiga hatt  Lagg i lite karlek och varme  Och fardraj mitt svara beslut  Ja du har ingenting att farlora  Nar mitt liv i praktiken ar slut  Men da...  Satter jag pa Dia Psalma  Och tararna trillar i takt  Oh, Ulke du kan precis saga  Det dar som jag vill ha sagt  Min nasa nar upp aver ytan  Och allting kan barja fran noll  Far vad vore livet farutan  En visa i drypande moll